Tankar inför Leksand med reflektioner kring Thomas Paananens doktrin om eget spel och hur andra lags stjärnor bör hanteras
Kollade lite på Leksands poängliga inför kvällens hockeyfest i Dalarna då VIK gästar.
Stjärnskottet Oskar Lang har haft lekstuga och 21-åringen har 4+12 på bara elva matcher hittills. Sen finns en notorisk målskytt som Thomas Valkvæ Olsen med 8+3 plus en sådan som Tor Immo. Med flera.
Med andra ord kommer VIK-backarna få det svettigt ikväll. Frågan är hur man ska hantera lag som har sådana utpräglade spetsspelare, som så många lag har i en stark allsvenska?
Tror inte på det eller sådana typer av speciallösningar (av andra lags stjärnor). Samma grunder och saker oavsett motstånd.
Citatet ovan är Thomas Paananens från en intervju här på bloggen. I samma intervju sa även coachen:
Vi behöver ett eget spel för att kunna hota alla lag och det är vi på väg att skaffa oss.
Efter att dessa citat har fått sjunka in lite kan man lätt inse att detta säger oerhört mycket om Paananens VIK. Det nya offensiva VIK. Där man fokuserar på sitt och vill våga ”spela spelet”.
Kom också att tänka på Nick Angell i sammanhanget. Då den offensivt mycket begåvade backen var här den episka säsongen 14/15 fick undertecknad bra kontakt med honom. Mellan raderna tror jag Nick tyckte VIK spelade lite för defensivt:
Du kan antingen spela spelet och försöka göra saker, eller så kan du spela spelet och försöka att inte göra misstag.
Detta ovan sa Nick till mig före en viktig match i Rögle. Just begreppet ”spela spelet” tog även Paananen upp med bloggen för länge sedan. Skulle tro att Angell kanske hade velat ha Paananen som tränare.
Kontentan blir då, tillspetsat, någonstans att: ”Visst Leksands Lang kommer säkert göra två snygga assister till mål, men gör vi tre mål, på egen kraft och spel, vinner vi ändå.”
Någonstans verkar det också logiskt. Hur lätt är det att i praktiken ”punktmarkera” Lang och Valkvæ-Olsen i 60 minuter? Och hur mycket kraft tar inte det från det egna laget?
Rent spelteoretiskt lönar sig det nog i längden att fokusera på sitt eget spel enligt Paananens och Angells doktrin.
Givetvis lär det egna offensiva spelet vara det viktigaste. Viktigt dock i egen zon att man tar upp sin markering för annars så ”ringer det” mot de bättre lagen.
Markeringen i egen zon lär upp ett snäpp. Den har sett vansklig ut de senaste matcherna men Ersson har som tur är för oss ”stått på huvudet” och spikat igen.